BYGGNADER I UMEÅ
1600-talet
Den som på nytt tog tag i grundandet av nya köpstäder uppe i norr var Gustav II Adolf. För att öka exporten och stärka Kronans inkomster och kontroll kring Bottenhavet sände han riksrådet Johan Skytte 1619 ut på en resa runt Bottenviken. Skyttes uppgift var att rekognosera möjligheterna att anlägga nya städer längs den svenska och finska kusten. När de identifierats fick Olof Bure uppdraget att planera och lägga ut stadsplaner. Mellan åren 1620–1622 grundades sex städer på den svenska sidan och ett par på den finska.
Umeå blir Umeå
Umeå stad anlades på Sandahemmanet i Ytterhiske by som inlöstes för sexhundra daler kopparmynt av skattebonden Anders Nilsson (anm. en annan uppgift nämner bonden Olof Östensson) som själv blev borgare i staden. Den 22 juni 1622 utfärdades interimistiska stadsprivilegier, det vill säga provisoriska stadsrättigheter. Samma år infördes Lilla Tullen som innebar en införselskatt för varor från/till byarna på alla “ätliga, slitliga och fönötliga varor” som skulle säljas inne i staden. Försäljning av varor utanför staden landsköp var nu olagligt och det gällde alla, såväl bönder som adel (fogdarna).
Stadsprivilegierna innebar sex års skattefrihet samt ensamrätt att handla med viss landsbygd och med vissa städer. Beslutet gällde i väntan på kungens återkomst från kriget i Tyskland då han personligen skulle underteckna papperen. Men Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen och någon namnteckning av hans hand blev det aldrig. Först den 30 augusti 1646 beviljades Umeå permanenta stadsprivilegier av drottning Kristina. Året för det interimistiska beslutet 1622 är ändå det som ansetts giltigt för stadens formella grundande.
Olof Bures stadsplan, om han alls ritade någon, finns inte bevarad. Den äldsta kända kartan av Umeå är upprättad 1642 av Olof Tresk, Norrlands förste lantmätare. Här ses det inhägnade stadsområdet men inga tomter. Däremot finns långsmala tomter utritade på Erik Widmans karta från 1643. Mönstret är huvudsakligen en rutnätsplan som var det vanliga under 1600-talet. Båda kartorna visar tydligt staden omgärdad av staket med öppningar för tullportar i väster och öster. Här skulle varor som togs in och ut ur staden kontrolleras och förtullas. Landsvägen sträcker sig genom den Västra tullporten, över bron som byggts över den djupa Renmarksbäcken och genom stadsområdet mot den Östra tullen. Norr om tomterna, men innanför stadens hank och stör, ligger borgarnas små åkerlappar (vretar).
BILDER
Olof Tresks karta, 1642.
Erik Widmans stadsplan, 1643.
NEDAN
Läws teckning över staden från Älven.
Bevarande drag från 1600-talets Umeå
Rutnätsplan, vanlig under 1600-talet.
Gatusträckningar (till exempel Storgatan som följer den gamla landsvägen).
Placering av Rådhuset, kyrkan och residenset.
Stormaktstiden
När Gustav II Adolf besteg tronen 1611 inleddes Sveriges tid som stormakt i Europa. Sverige fick en fastare militär organisation och den svenska armén byggdes upp. 1624 skapades ett storregemente i Norrland och 1649 grundades Västerbottens regemente.
När Gustav II Adolf besteg tronen 1611 inleddes Sveriges tid som stormakt i Europa. Sverige fick en fastare militär organisation och den svenska armén byggdes upp. 1624 skapades ett storregemente i Norrland och 1649 grundades Västerbottens regemente.
Officersboställen, Umeå kompani
I den stora reform som Indelningsverket innebar, inrättades regementen inrättades i varje län, med anläggande av militärboställen för officerare. Många fick likartade utseende, utformade efter typritningar designade av kronans arkitekter.
Drottning Kristina hade 1649 fastställt antalet boställen inom regementet till 96, varav 30 för officerare och återstoden för underofficerare (löjtnanter och fänrikar). För Västerbottens del skulle det dröja nästan 50 år innan länet erhöll samma förmån som de övriga länen.
Karl XI gjorde en norrlansresa för att inspektera och skynda på bildandet av Westerbottens regemente. Den 25 juni 1694 besökte han Umeå stad och den gård, “som skal blifva Översteleutenantenssätet och ligger tuert öfwer Umeå Elfw och hetter Böhle”. Han lämnade ur kronans egen kassa en summa för att det skulle sättas i verket.
Böle Boställe
Böle Boställe som byggdes för överstelöjtnanten placerades på södra sidan älven, mitt emot sockenkyrkan i närheten av färjestället. Den nuvarande byggnaden är det äldsta nu kända bostadshuset inom Umeås närområde. Den uppfördes 1761 efter ritning av P Adelcranz och är den tredje på platsen. Det första uppfördes sannolikt 1696 i enlighet med mönsterplan i 1694 års boställsordning.
Manbyggnaden är en timrad envåningsbyggnad med brutet tak täckt med spån (numera svart glaserat tegel). Fasaderna är klädda med locklistpanel och är rödfärgade. Genom flera ombyggnader, varav en ganska omfattande år 1866, har exteriören förändrats åtskilligt, bland annat var taket från början ett sadeltak. Den nuvarande balkongen, buren av fyra kolonner, härrör från en ombyggnad 1934.
En knuttimrad stolpbod väster om manbyggnaden uppsatt uppsattes 1737 på andra sidan vägen.
Böle boställe är skyddat som byggnadsminne sedan 1975-09-29. (källa: Kringla.nu)
Militärernas boställen skulle byggas av bönderna och tillräckligt mycket mark skulle ingå för att hålla officeren med jordbruk. Umeå socken ålades att skaffa ett hemman till kompaniofficerarna i Västerbottens regemente. Men de ständiga krigen gjorde att det gick långsamt innan alla officersboställen kunde uppföras. Särskilt underofficerarna fick vänta länge. Först efter förnyade påstötningar blev resterande boställen uppförda.
BILDER
Foto av Böle boställe.
(Reprofoto. 1732 års normalritning till boställsbyggnad för överstar. Saknas nu)
Soldattorpen
“Ständigt knekthåll” infördes genom rotering av allmogen.
Bönderna indelades i rotar som skulle hålla var sin fast anställda soldat med bostad och en bit jord. Till soldatens förmåner hörde också en årlig lön från Kronan. År 1695 fanns 150 sådana soldattorp inom Umeå socken.
Flera soldattorp finns kvar lite här och var ute i byarna. I Brännland ligger Brännlandstorpen, sedan länge ett populärt utflyktsmål, som har sin grund i de två stugor som hembygdsföreningen Umbygda inköpte på 1950-talet.
BILD till vänster
Foto av soldattorp (finns inte nu).
Soldattorpen
“Ständigt knekthåll” infördes genom rotering av allmogen.
Bönderna indelades i rotar som skulle hålla var sin fast anställda soldat med bostad och en bit jord. Till soldatens förmåner hörde också en årlig lön från Kronan. År 1695 fanns 150 sådana soldattorp inom Umeå socken.
Flera soldattorp finns kvar lite här och var ute i byarna. I Brännland ligger Brännlandstorpen, sedan länge ett populärt utflyktsmål, som har sin grund i de två stugor som hembygdsföreningen Umbygda inköpte på 1950-talet.
BILD till vänster
Foto av soldattorp (finns inte nu).
I Umeå finns idag i mer eller mindre ombyggt skick
Löjtnantsbostället Axla i Västerhiske, uppfört på 1760-talet.
Fänriks- och majorsbostället Hedlunda, Ytterhiske, uppfört 1768.
Föreningen Byggnadskultur i Umeå
© 2026 | Föreningen Byggnadskultur i Umeå