Stadsvandring 28 maj i Umeås offentliga rum

imagesKatrin Holmqvist Sten, arkitekturhistoriker och ordförande i Föreningen Byggnadskultur diskuterar Umeås offentliga rum med konstnären Johannes Samuelsson i en stadsvandring som tar sin början vid Grön Eld på Järnvägstorget och fortsätter via Renmarkstorget till Rådhuset. Samling LÖRDAG 28 MAJ, kl 13 vid GRÖN ELD. Vandringen beräknas till max en timme!

Yttrande ang fastigheten Embla 1

Följande yttrande har Föreningen Byggnadskultur i Umeå skickat in rörande Embla 1 (Korskyrkan) i centrala Umeå:

Embla 1, Korskyrkan, är den enda kvarvarande byggnaden med kulturhistoriskt värde i kvarteret och dessutom utmärkt med blå prick inom programområdet, vilket innebär enstaka värdefull byggnad. Historiskt ingår byggnaden i en sammanhållen del av den kulturmiljö som Sveagatan mellan Kungsgatan och Nygatan utgör i centrala Umeå och detta utgör ett utomordentligt starkt skäl till att inte gå vidare med föreliggande detaljplan där rivning av Korskyrkan är ett faktum. Korskyrkan och det angränsande ordenshuset speglar kulturhistoriskt en epok i stadens historia där den frikyrkliga rörelsen och nykterhetsrörelsen utgjorde ett tongivande inslag i dåtidens samhällsliv. Kvarteret är dessutom beläget inom riksintresse-området.

Föreningen motsätter sig med bestämdhet en rivning av denna för Umeå unika byggnad som dessutom är ritad av arkitekten Denis Sundberg vars arbeten i staden från 1930-tal till 1960-tal präglas av hög arkitektonisk kvalitet, känsla för sammanhanget och utpräglad saklighet.

Vi vill också uppmärksamma den nonchalans gentemot ”utmärkning av särskilt värdefulla byggnader” som de senaste åren visats av Umeå kommun då ett flertal av dessa utpekade hus har rivits och därmed berövat staden på en omistlig del av sin historia.

 

Kulturmiljö och hållbar stadsutveckling


Bild från Folkuniversitetet.se

Den 12 april berättar Kristina Nilsson, professor i arkitektur vid Luleå tekniska universitet, om varför värdefull kulturmiljö ökar hållbarheten.

Kulturmiljöer har olika typer av värden som berikar stadsmiljön samtidigt som den kan skapa konflikter. Detta är tydligt i hur kulturmiljön hanteras i exemplet med stadsomvandlingen i Kiruna.

Tid: 18:30-20:30
Plats: Aulan, Folkuniversitetet

Fikaförsäljning i pausen. Arrangemang i samarbete med Folkuniversitetet.

Yttrande ang. Thor 3 och 4

Föreningen har lämnat in ett yttrande (sista svarsdag 8 mars, 2016) gällande detaljplanen för fastigheterna Thor 3 och 4 i centrala Umeå:

Bakgrund Föreningen för Byggnadskultur i Umeå har 2008 och 2009 lämnat synpunkter vad gäller tidigare förslag till detaljplan för dessa fastigheter och det är med stor tillfredställelse vi nu ser ett detaljplaneförslag med färre våningar. Ändock ser vi problem med det aktuella detaljplaneförslaget vilket vi redogör för nedan.

Riksintresse Föreningen för byggnadskultur i Umeå anser att detaljplanen får negativa konsekvenser för riksintresset för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6 § inom vilket kv. Thor ingår precis som närliggande kvarter. I Länsstyrelsen Västerbottens beskrivning av riksintresset redogörs för centrums karaktär i form av ”enkla men medvetet utformade hus blandade med förnämlig panelarkitektur samt offentliga byggnader av sten i tre våningar.” Dessutom pekas Storgatan ut som historisk kommunikationsled och paradgata.

Stadsbilden I omedelbar närhet finns två byggnader som är av historiskt intresse, Gamla Riksbanken och telegrafen från 1900 ritat av dåvarande stadsarkitekten F. O. Lindström som är klassat som byggnadsminne samt Gamla Apoteket (Storgatan 50) i nyrenässansstil från 1890 av samme arkitekt. Båda dessa byggnader illustrerar paradgatans arkitektur i form av variation av arkitektoniska uttryck i såväl helhet som detalj, materialval och ornament. Detta är ju för övrigt också gällande för flera byggnader i närheten; Handelsbanken och Rådhuset som ju båda är byggnads-minnen men också kvarteret Ran med sin förnämliga träarkitektur från 1920-talet, som idag innehåller Clarion Collection Hotel Uman samt privatbostäder. Detta sammantaget så är det av yttersta vikt att en ny byggnad i den ovan beskrivna av brokighet sammanhållna stadsbilden kan bidra med ett arkitektoniskt uttryck med hög estetisk kvalité och känsla till den paradgata som Storgatan är i centrala Umeå.

Byggnaden När det gäller det utställda detaljplaneförslaget konstaterar vi att den i nuläget slutna fasaden öppnas upp både i bottenplan med affärslokaler och genom fönster-sättningen. Vi ifrågasätter däremot skarpt den ensartade fasadutformningen som rimmar illa med den i riksintressebeskrivningen påtalade karaktären av en paradgata. Det är ett långt fasadparti och likheterna med de mörka tegelfasaderna från sent 1960-tal som till exempel omger delar av Renmarkstorget är påtaglig. Dessa tjänar också som ett exempel på ett brott mot den ljusare och variationsrika färgsättning som präglat Umeås bebyggelse. Vi anser också att de från fasaden indragna övre planen bryter mot den gängse hushöjden längs detta parti av Storgatan.

Debattartikel om ombyggnaden av Exercishuset

Den 23 april publicerades en debattartikel – Exercishusets ombyggnad – hur gick den egentligen till? – i VK.

”Hur man än vrider och vänder på det kan inte den genomförda ombyggnaden av Exercishuset i Umeå anses leva upp till lagstiftningens intention att skydda byggnaders kulturhistoriska värden. Trots de rent idealiska förutsättningarna – denna ombyggnation av kommunens egen byggnad har ägt rum fullt synligt utanför Byggnadsnämndens fönster.”

Läs vidare här.

Offra inte simhallsbyggnaden

Den 10 november publicerades en debattartikel med föreningen som avsändare angående gamla simhallen.

”Slå vakt om Gammliaområdet med dess strategiska läge för såväl aktiva idrottsutövare som för motionsidrottare av alla kategorier och åldrar. Utveckla Gammliaområdet till en stadsnära multiarena i Umeå med gamla simhallen som nav. Det vore förödande för Umeås byggnadshistoria om den stilfulla simhallsbyggnaden skulle offras för ett hundratal bostäder.Det skriver Göran Öberg, ordförande i Föreningen för byggnadskultur i Umeå.”

Läs hela debattartikeln här.